Rev 4 | SweKarlXII1873 | STEP | Sedan såg jag, och si, en dörr vardt upplåten i himmelen; och den första rösten, som jag hörde, såsom en basun, med mig tala, sade: Stig här upp; jag vill visa dig, hvad ske skall härefter.

‏ Revelation of John 4

1 Sedan såg jag, och si, en dörr vardt upplåten i himmelen; och den första rösten, som jag hörde, såsom en basun, med mig tala, sade: Stig här upp; jag vill visa dig, hvad ske skall härefter. 2 Och straxt var jag i Andanom; och si, en stol vardt satt i himmelen, och på stolen satt en. 3 Och den der satt, han var påseende såsom den stenen jaspis, och sardis; och en regnbåge var om stolen, påseendes såsom en smaragd. 4 Och kringom stolen voro fyra och tjugu stolar; och på de stolar såto fyra och tjugu äldste, klädde med hvit kläder, och på deras hufvud voro gyldene kronor. 5 Och af stolenom utgingo ljungeld, tordön och röster; och sju eldslampor brunno för stolen; hvilka äro de sju Guds Andar. 6 Och framför stolen var såsom ett glashaf, likt vid christall; och midt i stolen, och kringom stolen, fyra djur full med ögon, både före och bak. 7 Och det första djuret var likt ett lejon; och det andra djuret likt enom kalf; och det tredje djuret hade ett ansigte såsom en menniska; och det fjerde djuret likt enom flygande örn. 8 Och de fyra djur hade hvartdera sex vingar allt omkring, och de voro innantill full med ögon, och hade ingen ro dag eller natt, och sade: Helig, Helig, Helig är Herren Gud allsmägtig, som var, och som är, och som komma skall. 9 Och då de djuren gåfvo honom pris, och äro, och tack, som satt på stolen, den der lefver ifrån evighet till evighet, 10 Föllo de fyra och tjugu äldste framför honom, som satt på stolen, och tillbådo den der lefver ifrån evighet till evighet; och kastade sina kronor för stolen, och sade: 11 Herre, du äst värdig taga pris, och äro, och kraft; ty du hafver skapat all ting, och för din viljas skull hafva de varelse, och äro skapt.